Protein för cyklister
Protein är ett av tre makronäringsämnen som behövs för en optimal prestation på cykeln
Vi vet att du vill bli en så bra cyklist som möjligt, oavsett om det gäller att spurta mot mållinjen under en landsvägcykeltävling eller om du fullföljer ditt första maraton. Näring är en viktig del av alla toppcyklisters prestationsplan, både för träning på och vid sidan av cykeln. Ett bra näringsintag hjälper dig inte bara att nå toppen av prispallen men är även en grundläggande del av att få din kropp att nå dit.
Vad är protein och varför är det viktigt?
Protein är ett av tre makronäringsämnen som behövs för en optimal prestation på cykeln. Byggstenarna i proteiner kallas för aminosyror. Det finns totalt 20 aminosyror och där nio är livsnödvändiga, det vill säga att de behöver ingå i kosten. Alla celler och muskelvävnader behöver proteiner för att fungera, liksom hormoner, immunförsvar och enzymer (proteiner som hjälper till att stimulera reaktioner i kroppen).
Proteiner bevarar och ökar muskelvävnad och stödjer även musklernas sammandragning och rörelse, bildandet av hemoglobin (ett protein som återfinns i blodet och som transporterar syre runt i kroppen), underlättar kemiska reaktioner under matsmältning, stödjer regleringen och uttryckandet av genetisk information och hjälper även till att stödja immunförsvarets funktion. Dessa är funktioner som alla är mycket viktiga för att få ut det mesta av din träning och ditt tävlande.
Hur mycket protein behöver cyklister?
Det är välkänt att idrottsmän och idrottskvinnor har ett större behov av protein beroende på hur mycket och hur intensivt de tränar. Detta beror på det konstanta behovet av att reparera eller ersätta proteinstrukturer som uppstår till följd av muskelskador under träning. Proteinintaget är oavhängigt av kön och bestäms alltid i gram per kilo kroppsvikt. Det allmänna rekommenderade dagliga intaget (RDI) är runt 0,8 g/kg kroppsvikt per dag för en genomsnittlig person.
Den dagliga mängden för personer som regelbundet kör uthållighetsträning kan dock ökas signifikant till ca 1,2-1,8 g/kg/dag (1). Vilket intag du behöver beror på din träningsplan, dina mål och dina individuella behov.
-
Fritidsmotionärer: 1,2-1,4 g/kg kroppsvikt dagligen
-
Vältränade uthållighetsidrottare: 1,4-1,6 g/kg kroppsvikt dagligen
-
Uthållighetsidrottare i elitklassen: 1,4-1,8 g/kg kroppsvikt dagligen
Kost med högt proteininnehåll används ofta då man vill gå ned i vikt på grund av kostens termogena effekter eftersom en sådan kost behöver mycket energi för att smältas och då den ger en mättnadskänsla vilket minskar kaloriintaget på ett naturligt sätt. Under en kalorisänkande strategi rekommenderas att proteinintaget ska ökas till > 2,0 g/kg/dag och kombineras med styrketräning för att bevara muskelmassa (2).
Det finns dock en gräns för vilken mängd protein som är fördelaktig. Forskning visar att större mängder än 3,4 g/kg/dag inte har större fördelaktiga effekter och inte är nödvändigt (2).
Är alla proteiner likvärdiga?
Nej. Proteinkällor kan delas in i två kategorier, kompletta och inkompletta. Kompletta proteiner kommer främst från animaliska proteiner från djur såsom kött, fisk, fågel, ägg och de flesta mjölkprodukter och innehåller alla essentiella aminosyror.
Inkompletta proteiner kommer istället från vegetabiliska källor såsom bönor, vissa spannmål, särskilda nötter och baljväxter. De kräver särskilda överväganden eftersom de inte ger alla essentiella aminosyror och är bäst när de kombineras för att skapa ett komplett protein (3).
Till exempel är bönor med ris, nötter och frön med sojayoghurt eller hummus och pitabröd kombinationer som innehåller alla essentiella aminosyror. Vissa vegetabiliska källor såsom chiafrön, hampafrön och quinoa innehåller alla essentiella aminosyror.
Vilken är den bästa tidpunkten på dagen för att äta protein?
Protein konsumeras bäst under hela dagen, ungefär var tredje till fjärde timme. Detta hjälper till att maximera funktionerna hos proteinerna och för att balansera blodsockernivåerna under dagens lopp.
För att uppnå det dagliga intaget ska du som cyklist sikta på att äta en proteinkälla vid varje måltid och vid varje mellanmål du äter. Detta innebär inte att du behöver ta proteinpulver till varje måltid. Dagliga proteinkällor kan komma från en mängd olika källor som passar vad du föredrar att äta.
-
Nötkött från kor uppfödda på gräs
-
Kyckling
-
Ägg
-
Fisk
-
Mjölkprodukter
-
Tofu och tempeh
-
Nötter och frön (i synnerhet pumpakärnor, hampafrön, solrosfrön, chiafrön och sesamfrön)
-
Baljväxter och bönor
-
Spannmål som quinoa, fullkornsris eller bovete
-
Grönsaker såsom spenat och broccoli
Hur hjälper proteiner till med min återhämtning efter cyklingen?
Användningen av protein för återhämtning feltolkas ofta. Det är vida känt att för att skörda belöningen från träning och påskynda återhämtning är det grundläggande att du konsumerar protein direkt efter träningen. Detta är dock delvis en myt. Resultaten är blandade när det gäller frågan om protein ”påskyndar” kortsiktig återhämtning eftersom det inte minskar muskelömhet (en önskad återhämtningseffekt). Det kan emellertid underlätta för att påskynda återhämtningen av glykogen (lagrad energi) när man inte konsumerar tillräckligt med kolhydrater (detta debatteras fortfarande).
Protein behövs snarare efter speciella träningstillfällen för att stimulera muskelproteinsyntesen (MPS) vilket är grundläggande för att maximera långsiktig träningsanpassning och det kan ta många timmar, dagar eller veckor för att uppnå önskad effekt.
Vilken är det bästa proteintypen för återhämtning?
Som vi vet är inte alla proteiner likvärdiga och det finns källor som visat sig vara överlägsna för att förbättra de önskade effekterna efter träning. Många forskningsstudier har visat att vassleprotein är den överlägsna proteinkällan för att maximera MPS. Detta beror på dess snabbverkande effekter, förmåga att smältas i magtarmkanalen och dess höga innehåll av essentiella aminosyror, i synnerhet leucin. Leucin stimulerar MPS genom att aktivera anabola signaler (för att bygga upp muskelvävnad).
Cyklister som är veganer eller vegetarianer kan ersätta vassle med ett pulver från en kombination av olika vegetabiliska proteiner med mycket bra resultat men leucininnehållet är dock lägre (3).
Behöver jag då ta proteinpulver efter varje träningstillfälle?
Nej, detta är inte alltid nödvändigt och beror på vilka dina mål är. Även om ett proteinpulver är mycket praktiskt så är det tillräckligt att äta en balanserad måltid med ca 20 g protein av hög kvalitet från helfabrikat under de flesta träningsdagar. Efter ett högintensivt träningspass eller ett styrkepass kan konsumtion av proteinpulver inom en timme efter att passet avslutats vara till fördel för att hjälpa till med och maximera effekterna av träning.
Enligt forskning är den överlägsna proteinstrategin efter ett sådant pass att konsumera 20 g protein i fyra intervaller med cirka 2-3 timmars mellanrum (5). Studien visade att denna strategi potentiellt var mer effektiv än 8 x 10 g protein var 1,5 timme eller 2 x 40 g protein var sjätte timme.
Michelle Reed är en nutritionsexpert med en kandidatexamen (BSc) med toppbetyg (honors) i näringsvetenskap och näringsbehandling från Middlesex University. Då hon själv är mountainbikecyklist med ett huvudintresse inom uthållighetsidrotter specialiserade sig Michelle inom området idrottsnutrition genom att fullfölja sin magisterexamen (MSc) i High Performance Sport på Saarland University samt certifiera sig inom integrerad idrottsnutrition (Integrative Sport Nutrition) på Centre for Integrative Sports Nutrition (CISN).
Hon erbjuder nu värdefull kostrådgivning av hög kvalitet samt konsultationer till idrottsmän och idrottskvinnor runt om i världen, i synnerhet landsvägscyklister och mountainbikecyklister.
Du kan läsa mer om hennes näringsexpertis på hennes webbplats (www.mreednutrition.com) och sociala medieplattformar (mreednutrition).
-
Jäger, R., Kerksick, C. M., Campbell, B. I., Cribb, P. J., Wells, S. D., Skwiat, T. M., ... Antonio, J. (2017). International Society of Sports Nutrition Position Stand: protein and exercise. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 14(1), 20.
-
Protein series: Antonio et al (2014, 2015, 2016, 2016)
-
van Vliet S, Burd NA, van Loon LJ. (2015). The skeletal muscle anabolic response to plant- versus animal-based protein consumption. J Nutr. 145:9:1981-91.
-
Macnaughton LS, Wardle SL, Witard OC, McGlory C, Hamilton DL, Jeromson S, Lawrence CE, Wallis GA, Tipton KD. (2016). The response of muscle protein synthesis following whole-body resistance exercise is greater following 40 g than 20 g of ingested whey protein. Physiol Rep, 4(15).
-
Areta, J. L., Burke, L. M., Ross, M. L., Camera, D. M., West, D. W. D., Broad, E. M., … Coffey, V. G. (2013). Timing and distribution of protein ingestion during prolonged recovery from resistance exercise alters myofibrillar protein synthesis. The Journal of Physiology, 591(9), 2319–2331.
Var den här artikeln till hjälp?
Tack för din feedback